En beskrivning av gubbastakning skulle kunna låta ungefär såhär: -"Gubbastakning är en form av stakning som genomförs i kontrollerad takt, ofta på tröskelnivå, dock ALDRIG högre. För att säkerställa att tröskelnivån aldrig överstiges ser gubbastakaren till att aldrig trycka till i stakningen utan som regel alltid använda max 80% av kraften i mage och övre ryggmuskulatur. Detta skapar en stakningsrörelse som har låg toppfart men som kan hålla på länge. Gubbastakaren är som regel livrädd för konsekvensen av den högre fartens stakning, mjölksyran. Vill man studera gubbastakningen närmare rekommenderas området mellan Sälen och Mora första helgen i mars då Sveriges elitmotionärer fåfängt testar sina förmågor mot de bästa i Vasaloppet. Ungefär efter 30-40 minuter efter tätåkarna kommer dessa ibland grånade herrar i maklig takt glidande genom landskapet".
Detta är vad jag hållit på med det senaste vilket jag som sagt förstått de senaste dagarna. Jag har genom lite teknikförändringar insett bl.a att jag har låg fart och att jag kör på säkerhet utan att trycka på. Nu testar jag mig fram till något nytt och kanske bättre, men det känns som jag är ute på ganska djupt vatten. Kommer jag att orka den nya mer krävande tekniken? Riskerar jag att gå in i väggen och falla igenom helt? Frågorna är många och svaren är få. Framtiden är spännande!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar